Det är rakt igenom fruktansvärt det som drabbat Örebro och hela Sverige. Bilden av gärningsmannen blir allt tydligare: en socialt isolerad, desillusionerad och ensam person. Ensamhet, detta gift som påverkar vår psykiska och fysiska hälsa. Man brukar prata om att ensamhet dödar. Nu ser vi också hur ensamheten i värsta fall kan skapa massmördare.
Men det finns hopp. Vi vet också att ensamhet inte behöver vara en slutstation. Det finns alltid en väg tillbaka till gemenskap och nya sammanhang. Ingen borde behöva känna sig ensam när vi tillsammans kan göra skillnad. Genom små, vardagliga handlingar kan vi alla bidra till ett lite mindre ensamt och mer gemensamt Sverige. Det kan vara så enkelt som ett Hej till grannen, eller att ta med någon på en aktivitet du ändå tänkt göra, som en enkel fika.
Men att faktiskt gå från idé till handling kan vara svårt. Ofta handlar det om mod, att våga ta initiativet till att bjuda in någon i en gemenskap. Vågar vi bara ta steget och nå fram visar vi att ingen är osynlig. Att vi är beredda att öppna dörren för någon som valt att dra sig undan. Lyckas vi med detta bidrar vi direkt till ett varmare samhälle som håller ihop. Och kom ihåg, det är de små stegen som skapar den stora förändringen.
Så vem säger du HEJ till idag? Vem kan du välkomna in i ett av dina olika sociala sammanhang? Vem bjuder du in till en aktivitet här på Citypolarna?
Ensamhet dödar, men gemenskap helar. Tillsammans finns det hopp.
/ Christian & Johan, Citypolarna.se
